Gångertabellerna. Dessa tabeller. Vilka mönster! För det är ju det som de här handlar om. Mönster.
Ungefär eller precis som när man syr eller snickrar. Vilka avstånd ska det vara mellan spikarna när man sätter panel eller lägger tjärpapp på taket? Vilken sorts söm ska jag ha när jag fållar en duk eller syr ett par byxor? Det handlar om mönster. Hela tiden.
Gångertabellerna är som oljan i motorn. Kan du inte gångertabellerna, kommer matematiken att gå mycket trögt eller kanske rent av inte alls. Risken är uppenbar att räknandet i en förlängning riskerar att krackelera och avstanna mer eller mindre helt.
Det går trender i matematik, som i allting annat.
Nu har jag jobbat trettiosex år på heltid som lärare, och det har blivit en bukett av olika fortbildningar i matematikämnet. Varje föreläsare har givetvis varit salig på sitt budskap.
Men en del har stått stark genom alla varierande matematikvindar. Ett moment har funnits som en gemensam nämnare genom alla räknemoden; gångertabellerna.
Nu pratar jag inte om 37:ans tabell. Inte heller 48:ans.
Tvärtom sätter jag lampan på grunden, de tio första.
Man kan tycka vad man vill om ämnet, men matematiken är ett ämne att räkna med!
Varför finns det program som lyxfällan?
Folk som bölar i TV för att de inte fattat att man med en nettolön på 20000 inte kan köpa biljardbord, vrålsemestrar på avbetalning och chips och godis för fyra tusen i månaden.
Det är ju enkel matematik.
Till saken.
Vi tränar gångertabellerna varje vecka. Samma övning varje gång. Juniorerna kan på de två minutrarna få ihop 50 rätt.
Idag, när vi nu nästa vecka ska släppa hem eleverna på höstlov, säger min erfarenhet och rutin i yrket att en elev bör ligga på ett snitt kring 30 poäng.
Jag har i veckan som gått givit varje junior sitt snittvärde.
Fråga efter det, när ni läst de här raderna.
Utbudet och möjligheterna till träning finns på nätet. det är bara att googla på gångertabeller + träning. det finns nog lika många möjligheter som det finns flugor på sommaren.
Barnen har frågat. Jag har svarat. Hon heter Ella. Idag går hon i årskurs 9. Hennes rekord på tabellträningen som era juveler tränar idag hos mig, landade på 156. Hon skrev de femtio som finns förtryckta, sedan skrev hon själv 106 egna gångertal med svar i området för tabellerna 1 - 10.
Helt otroligt, men sant.
Så.
Nu vill jag att ni som era juniorers målsmän, aktivt styr dem, när de ändå sitter vid datorn eller paddan, till att träna, traggla och taktfast töja på sina matematiska gränser.
Målet är, att ingen ska behöva fundera på vad 5x6 eller 7x8 är.
Det ska bara sitta där, som när man knyter skorna.
Istället kan fokus läggas på vad det är som är det verkliga problemet som finns där för att lösas.
Sagt var, matematik är ett ämne att räkna med!
Svenska
Hela den här veckan ska er junior få ägna lektionerna i svenska åt att skriva sin berättelse om det som hen har tänkt ut, funderat över och valt under höstlovet.
Självklart och givetvis har vi tio nya ord att lära oss; både stava och veta vad de står för.
Här är "Veckans ord" till fredagen 8 november:
sammanlagt
simbassäng
area = längden x bredden
berättelse
sommarställe
träffpunkt
anteckningar
hjälpinsats
agn
lasagne
Matematik
Direkt efter höstlovet genomför vi lite snyggt "Diagnos2", dvs. det som finns på sidorna 52 - 53 i matematikboken. Barnen vet det här, och har redan fått tid till att träna på just de uppgifterna.
Jag vill med diagnosen inventera att just er junior är med på banan.
Efter den här matematiska lilla redovisningen på måndagen efter höstlovet, fortsätter vi träna och öva på begreppen area och omkrets samt längdenheterna meter, kilometer och mil.
Från sidan 54 till sidan 60, har jag valt ut 15 uppgifter som eleverna ska arbeta med och göra klart till fredag 8 november.
Självklart, kommer vi att ha en körare med gångertabellerna.
Engelska
I engelskan efter höstlovet blir det dags för hur ord (substantiv) ändras när de blir mer än en eller ett.
Det vanligaste är ju bokstaven -s, men nu klämmer vi till med -ies, som t.ex. i country - countries baby - babies och lorry - lorries.
Lucy kommer göra detta gnom att tillsammans med the kids läsa chapter 5 som har rubriken "Great Britain and the UK".
Även de fyra flaggorna för kontinenten kommer med på köpet; the flags for England, Scottland, Wales and Ireland. Naturligtvis tar vi med "Union Jack";fanan för Storbritannien.
De tio nya korta fraserna och uttrycken finns på "läxsidan".
Idrott
Komihåg idrottskläder! Vi är inte utomhus om inget annat står på bloggen och vi meddelar detta. Flera elever kom utan ombyte denna vecka. Efter lovet är det inomhuskläder som gäller. (Rebecca)
No, Teknik och Bild
Vi fortsätter vårt NTA arbete, denna vecka med upp
Uppdrag 3, att bygga ett standardfordon med hjälp av en konstruktionsritning.
Vi har också uppmärksammat att det periodiska systemet blir 150 år i år och att Mendelejev är grundaren bakom den första versionen av det periodiska systemet, och varför just hans version blev succé kan era barn berätta.
Vi har gjort ett experiment kring detta, där målet var att undersöka om vi med eldning kan skilja olika salter åt.
Vi undersökte, natriumklorid, kalciumklorid, litiumklorid och upptäckte att olika salter har olika färg på lågorna när det brinner. Detta var mycket intressant. Arbetet fortsatte vid nästa lektion där vi arbetade med att hitta salternas grundämnen i det periodiska systemet samt vad salterna används till.
På bilden är målet att kunna avbilda en låga. (Rebecca)
Jag arbetar mycket med i båda klasserna, att det viktigaste egentligen inte är det rätta svaret, utan HUR man gör för att komma fram till lösningen. Kunskapen sitter ju i att man vet hur man ska göra, inte i att skriva rätt svar.
Alexander Duplantis, vår svenska stjärna i stavhopp, vet att hans svar på världsrekord är 6,13m. Ryssen Sergej Bubka har världsrekordet på 6m12cm, som han tog sig över vid tävlingar 30 augusti 1992.
I 27 år har alltså elitidrottsmän funderat och försökt på HUR de ska ta sig över 1cm till; 6,13m.
Samma problem har vår Alexander, fast han ser det som en utmaning, ett drömmål; HUR ska han göra?
Magister Stefan skulle ju kunna ta en japansk ordlista och skriva av den. Men kan han japanska för det? Nix.
Elever i årskurs 9 kontaktar mig och är mer eller mindre förtvivlade. Det finns appar, där man med mobilen kan fotografera av matteproblemet på provet, skicka iväg det och inom några sekunder få rätt svar.
Utan att veta hur, får dessa elever nu full poäng för korrekt svar. Men kan de sin matematik för det? Icke.
När dessa tonåringar framhärdar i sin önskan om att få lära sig hur, möts de istället av påståenden som tjatiga och respektlösa.
Det är ju så enkelt, egentligen. Det är pedagogens uppgift att förklara hur, utifrån varje enskild elevs förmåga och förutsättningar.
Om lärjungen sedan gör, då kommer resultaten att komma.
Sedan behöver varje enskilt barn sin dos av träning och nötande för att nå fram, men det är en annan historia.
Hela veckan efter höstlovet, kommer det en sk. prao-elev till oss. Hon ska följa mig de fem skoldagarna. Hon, heter Emmy Flennegård och går just nu i klass 9n på Omega.
Jag känner Emmy sedan tidigare och kan lugnt berätta för er att årskurs 5 under vecka 45 kommer att få en fin förstärkning i Emmy.
Hon är ärligt intresserad av arbete i skolan och hon har en högkaratig inställning till allt hon gör.
Därför hälsar vi Emmy varmt välkommen till oss vecka 45!
Höstlov, ja.
Efter det är det bara och blott sju veckor kvar på höstterminen. Det kommer liksom bara att rassla till, så rullar vi in mot julen.
Efter det lovet är vi närmare årskurs 6 än någonsin. Fast det är vi ju nu med.
Stockholm och blåvita skånepågar kommer att göra upp och SM-guldet i fotboll. Övriga lag kämpar för sin överlevnad, eller har redan siktet inställt på nästa säsong.
I klass 5 fortsätter vi ställa siktet högt.
Det är ju bara om man siktar mot stjärnorna, som man kommer till trädtopparna.
Skolan är viktig!
Mer än någonsin, i en allt mer digitaliserad värld som krymper vårt klot.
Missa nu inte att vrida tillbaka klockan en timma på söndag. Vintertid, heter det nu. Men egentligen är det ju normaltid. Beslutsfattare får kalla det vad de vill. Det viktiga för oss, och ännu mer för våra unga, är att de verkligen vet att det är vår-tid nu. Då gäller det att göra det bästa av den!Bli det bästa man kan. Precis som skomakaren från Australien; han blev till slut en riktig käng-guru!
En junior frågade mig varför de hela tiden måste träna sin läsning genom att läsa böcker?
Utan att tänka mig för, svarade jag:
" - Jag vill att din kunskap ska bli mångsidig!"
Vi i arbetslag 5 önskar er alla en bra vecka! Vi önskar alla era juniorer ett läsligt lov med många härliga sidor, innan vi vänder blad och börjar på resten av höstterminen -19.
När vi syns på andra sidan lovet är det 7 skolveckor kvar. 35 skoldagar.
Träden fäller sina blad, men vi kommer envist och målmedvetet sträva vidare mot nya sidor; allt för få löv för mödan....
Vid tangentbordet
/Stefan
