Jahaja. 24 januari. En månad sedan julafton. Eller 11 månader till julafton, om man nu känner för att tänka på det viset.
Semlornas tid är här om man följer traditionen, men det är inget att ta fasta på. Nuförtiden gäller andra bullar.
Förmågan att kunna läsa, har i veckan varit uppe på tapeten igen. Bra, tycker jag.
Varenda unge i 5:an kan läsa de böcker och texter vi sätter i händerna på dem. Olika fort, men läsa.
Fast det är inte det som är grejen. Tricket är inte att ta sig igenom texten.
Därför har barnen och jag grundligt samtalat om detta med att förstå det man läser.
Ta till exempel uppgift 1 på sidan 152 i matematikboken 5A. Faktiskt ett mycket bra exempel på det jag resonerat tillsammans med juniorerna om.
Texten i exemplet består av 28 ord och fyra temperaturangivelser i form av siffror. 7 av de 28 orden, alltså 25%, är namn på dagar.
Varenda kotte kan förklara och berätta och förklara för mig om de 28 orden. Inga problem som helst. Det är när de står tillsammans efter varandra, som problemen uppstår.
Läsförståelse är att förstå vad ord är för något. Då pratar jag inte om begrepp för olika ämnessaker, utan ord som vi behöver och använder i vårat prat, vårt språk.
Om jag säger ordet "hus" till klassen, kommer det upp lika många varianter på hus som det finns hjärnor i rummet. Minst.
Om dessa juniorer ska kunna samtala och diskutera med varandra om hus, måste de alltså alla lära sig om och förstå alla varianterna av hus, annars blir det inget vettigt med diskussionen eller samtalet.
Det är det här som är ordförståelse vill jag mena; att vi har våra bilder i huvudet på de ord vi kan.
Läsförståelsen är också, att förstå när orden sitter ihop efter varandra; vad de orden då säger till mig.
DET ÄR DÄRFÖR LÄSNING AV BOK ÄR SÅ OERHÖRT FUNDAMENTALT VIKTIGT!!!!
Cirka 7000 ord när man tultar in i skolvärlden på sina sjuåringsben.
Ungefär 40000 - 50000 ord när man lätt målbrottsråmande lämnar årskurs 9.
I runda slängar 40000 ord behövs för att kunna ta sig an och klara av en gymnasial utbildning.
Förstår ni vilket handikapp det är, om man kommer till högstadiet med låt oss säga ett ordförråd på 12000 ord?
Jag har skrivit det förut. Jag skriver det igen.
Ge era barn böcker att läsa! Se till att de regelbundet har ordentliga stunder av totallugn läsning!
När ni kramar om er ljuvling - ha en bok emellan!
Vår driftiga kollega och speciallärare Sara har gått i spetsen för att få ordning på skolans lilla bibliotek.
På onsdagar ska, om allt går som det ska, årskurs 5 (5B på morgonen och 5A efter första rasten) hädanefter ha tid i biblioteket.
Jag kommer nu att på allvar ta upp tråden med att läsa en bok och sedan presentera/berätta om den inför sina kamrater.
Det har onekligen sina sidor med att läsa.
Det är mycket jobbigt, när man inte har orden.
Det är en fantastisk träning av hjärnan som absolut leder till markant ökad inlärningsförmåga, samtidigt som det ger upplevelser och erfarenheter som aldrig någonsin annars skulle nås.
Jag säger till er junior:
" - Läs bok hela tiden så att du kan stå på dig - annars gör någon annan det!"
Svenska
Vi kommer ägna veckan åt läsning, såklart. Men vi kommer också lägga tyngd på detta med att kunna återberätta något man läst eller hört. Detta kommer jag att sedan koppla ihop med träning av förmågan att berätta eller beskriva något.
Det blir alltså vecka 6 som blir veckan då jag gör halt i skolboken, och stannar upp en stund för att mera träna på just detta att sammanhängande få ihop något man vill berätta eller skriva om - och samtidigt göra det intressant för de som lyssnar.
I huvudboken blir det sidorna 105 - 113 och i övningsboken sidorna 63 - 65.
Veckans ord har vi givetvis som vanligt. Här kommer de tio orden/begreppen:
samtala om
resonera om
reflektera över
analysera
argumentera
prioritera
lakritsremmar
attack
nyckelord
farsot
Engelska
Nu börjar vi repetera och förbereda oss inför diagnos fredag v 6. För att det inte ska bli så mycket till fredag v 6 börjar vi öva redan nu, så läxan till vecka 5 blir följande:
Vi har arbetat mycket med verb i dåtid (preteritum) och nu ska du kunna dessa:
buy-bought (köpa-köpte)
find- found (hitta-hittade)
write- wrote ((skriva-skrev)
think- thought (tänka- tänkte)
feel- felt (känna -kände)
forget- forgot (glömma- glömde)
have- had (ha- hade)
leave- left (lämna- lämnade)
see- saw (se- såg)
start-started (börja- började)
walk- walked (gå- gick)
hear- heard (höra- hörde)
say-said (säga- sa)
take- took (ta- tog)
lock- locked (låsa- låste)
get- got (få- fick)
drive- drove (köra- körde)
come- came (komma- kom)
tell- told (berätta- berättade)
Vi repeterar också lite möbler:
bord- table
matta- carpet
liten matta (typ dörrmatta) - rug
liten matta (typ dörrmatta) - rug
lampa- lamp
stol- chair
fåtölj - armchair
fåtölj - armchair
spegel- mirror
tavla- painting
säng - bed
skåp/garderob - cupboard
byrå - drawer
säng - bed
skåp/garderob - cupboard
byrå - drawer
Tjoho! Nu blir det lite mera krut i matematiken. Liksom lite mera fart och fläkt.
Nötande och idog träning av gångertabellerna, kommer visa sig vara mödan värd nu.
Under veckan kommer vi ta oss an den gällande prioriteringsordningen för våra räknesätt.
När er junior kommer hem och säger något som liknar "MDAS", så har de inte svalt en kokt potatis eller satt en större gurkbit i halsen.
Nejdå. De säger då bara det akrostikonord som blir om man skriver våra fyra räknesätt under varandra i den prioriteringsordning som gäller.
Vidare blir det genomgång och träning av division med en minnessiffra och med två eller flera minnessiffror.
Vi är som datumet ovan visar, redan framme i vecka 5. Om ett fåtal veckor är det sportlov, och sedan spottar det på i en allt ljusare fart fram till påsklovet.
Swisch, bara!
Därför kommer jag att, helt medvetet trycka något på gaspedalen.
Allt för att vi verkligen ska bli klara med 5:ans matematik i 5:an, och inte behöva ha några slemmiga surdegar som ligger och jäser till sig över sommarlovet innan mellanstadiets sista läsår tar sin början.
Självklart kommer vi "köra gångertabellerna", som barnen säger.
Idrott
Vi har tränat på ett enkelt sätt att beskriva upplevelse av fysisk aktivitet när vi sprungit flera varv i en hinderbana. Eleverna har skattat sig själva utifrån orden pigg, trött, lätt, svårt, flåsig. Alla har jämfört sin upplevelse vid ett varv , tre varv och fem varv.
Vi har arbetat med kust och hav. Vi har läst fakta om vad plankton är, var allt salt kommer ifrån i haven, varför det finns fler arter längs kusten än i djuphaven. Vi fortsätter med detta arbetsområde även nästa vecka.
Vi fortsätter med konsthistoria. Vi avbildar en bild tillsammans från Roy Lichtenstein. Alla får en bit var av en stor bild som vi sätter ihop till en hel bild.
Historia
Under veckan som gått har Sara berättat om och i något svepande drag gått igenom den svenska medeltidens synnerligen digra meny av varianter på straff. Egentligen fanns det ju bara tre sorters straff; skamstraff, kroppsstraff och dödsstraff. Men uppfinningsrikedomen i de tre kategorierna var minst sagt omfångsrik. Villkorlig dom fanns icke. Befanns man skyldig, blev man straffad. Punkt.
Undertecknad har fyllt på Saras piskat målande beskrivningar med bråktal, eller, ja, hur många delar som en kropp skulle huggas upp i, och även hur.
Ta till exempel straffet att få kroppsdelar avskurna, för att sedan läggas med ryggen uppåt på ett högt uppsatt hjul till allmän beskådan och fresh food feeling för fåglar som gillade sådan mat as-mycket.
Övergången till matematiken blir ju här given, eftersom det gamla ordet bråka kommer från tyskans brok, som betyder bryta, straff, och bråktal är ju något helt som vi bryter sönder.
Nåväl.
Birger Jarl ska få till Sverige, från att under så lång tid varit ett inbördes puckla-på-varandra-land, till att bli en nation i Europa att räkna med. I alla fall var det hans plan. Vi får se hur det går....
Avslutande rader
Nu ska jag börja sluta med en klädesfråga. På vår skola har vi en regel som säger att vuxna och elever inte på skoltid ska ha huva dragen över sitt huvud. Särskilt inte på lektioner och inne i matsalen.
Den här regeln fungerar sedan ett tag tillbaka inte hos alla i årskurs 5.
Jo, vi har pratat och samtalat. Ja, vi har sagt till. Yes, vi har upprepat oss till repris i kubik.
Nu vill vi i vårt arbetslag få hjälp av er därhemma.
Vårt strikt raka besked och förslag är att dessa elever, som på grund av sitt klädval inte vill följa skolans regler, tar på sig ett annat klädesplagg än sin hoodie. Enkelt!
Vi, som era juniorers pedagoger här på skolan, vill under hela skoldagarna se och ha möjlighet att att kunna ta kontakt med just er junior. Så enkelt är det.
Dessutom vill vi inte att ytterligare tar efter och plagg-ierar detta döljande beteende.
Nog om detta.
Det viktiga är att vi har en skolans regel som gäller och att vi alltid ser ert barn för den det är.
Så har då, får jag säga, skådespelet i det stora landet i väster börjat. Presidenten ska inför riksrätt, fast det mer verkar bli någon slags munhuggning mellan de två helt dominerande blocken.
Ja, man kan ju bli Trumpen för mindre.
I vårt kära broderland Finland är det ung kvinna som har fått ta dirigentpinnen. I Grekland har en trettiotvå år äldre kvinna fått ta över rodret.
Sanna Marin (34år) i Finland och Ekaterini Sakellaropoulon (63år).
För att få till en snygg triss i framstående kvinnor kan jag väl ta och klämma till med Indira Gandhi, som blev mördad 31 oktober 1984.
Vad håller han på med nu?, kanske ni tänker.
Barnen håller ju i historien på med medeltiden. Fortfarande, i skolböckerna, är det i stort sett uteslutande män, män och män. Ändå, även på medeltiden, bestod halva befolkningen av kvinnor.
Historia är ett sådant häftigt ämne, och så missar man hälften för att de var kvinnor.
Redan på vikingatiden, under vinterhalvåret när männen var ute och åkte båt och pucklade på Europa, var det kvinnorna som hemmavid såg till att allt fungerade och sköttes under årets svåraste tid.
Under medeltidens alla krig, korståg, maktfullkomligheter och andra manliga aktiviteter, så var det kvinnorna som skötte slott, koja, boskap och personal.
Nu, nyss, på rikemansmötet i Davos, så var det två kvinnor som ställde sig i talarstolen och öppet tog strid för klimatet och människorna.
Historiens kvinnor finns där precis hela tiden!
Hur ska jag nu få ihop det här?
Jo.
Som slut på dessa veckorader, där jag inledningsvis formidabelt frenetiskt flaggat för läsning av böcker, vill jag ge två toppentips på böcker för våra barns att läsa i den ålder de nu är i.
"Fantastiska kvinnor" (Kate Pankhurst, 144kr), är en helt enastående serie av böcker om kvinnor genom historien. Ta bara boken "Fantastiska kvinnor som förändrade världen"!
Sedan kan jag bara inte undgå att tipsa er om boken "Godnattsagor för rebelltjejer" (Elena favilli&Francesca Cavallo, 219kr).
Hundra hiskeligt härliga berättelser! Ta prinsessan som inte valde prinsen, utan blev astronaut istället!
Don´t miss it!
Då är vi framme vid slutet då!
En gång skickade en vän till mig en sida som när man öppnade den gav beskedet "Här slutar internet!" Ta en kopp kaffe istället. Egentligen, det är ingen dum idé.
Bara en stund efter medeltiden, år 1626 i början av smällkalla december på slottet Tre Kronor i Stockholm, föddes flickan Kristina.
1632 blev hon drottning av Sverige eftersom hennes pappa, som var nere i Europa och spöade upp alla som inte tyckte som han, gick bort sig i dimmorna i Lutzen några mil sydost om Leipzig och blev en munsbit för fiendens förargelser.
Det blev stenhård utbildning för den sexåriga dottern.
Kristina fattade - kunskap är makt.
Efter tio år i maktens centrum och ständigt rampljus avsade hon sig tronen till förmån för sin kusin Karl Gustav. Hon ville få hålla på med sådant som hon tyckte om. Läsning älskade hon.
Drottning Kristina lär ha sagt: ”Man måste läsa för att lära sig, bättra sig och trösta sig.”
Låt era barn få lära sig, bättra sig och trösta sig - ge dem böcker!
Eller, som en kvinnlig föreläsare jag lyssnade till en gång sa:
" Hellre är jag fattig i en stuga full med böcker, än att var kung i ett slott utan lust att läsa".
Vi i arbetslag 5 önskar er en bra och ljus sista helg i januari!
Vid tangentbordet
/Stefan
