Helgen som var för några dagar sedan var Pingst - hänryckningens tid. Söndagen bjöd på i sanning sommarväder och Mors dag. På nyheterna den eftermiddagen just den dagen kom från Folkhälsomyndigheten nyheten om 0 avlidna på grund av covid-19.
Ingen medmänniska i vårt land var dänryckt av detta virus.
I det stora landet i väster är tillvaron helt förryckt genom demonstrationer och kravaller orsakade av folkets ilska och trötthet över det aldrig avklingande polisvåldet mot färgade personer.
Jag höll på att med svart Falufärg måla räcket runt bastuflotten, då jag i mina tankar upptäckte att vi på samma dag genom starka känslor fick känna och höra om både hänryckt - dänryckt - förryckt.
Vi lever verkligen i andra tider.
När ni får dessa veckorader, är det fyra skoldagar och en avslutning kvar.
På friidrottsdagar springer skolbarnen 60m.
Vuxna sprinters ruschar iväg 100m, fast egentligen 110m.
När jag studerade idrottspedagogik, samtalade jag en gång med en sprinter i svensk landslagsklass.
Han berättade för mig, att han på träningar för loppet, tränade att hålla maxfart i 110m, alltså 100dm förbi mållinjen.
Såklart frågade jag.
Förklaringen var kristallklar.
Målet är att ha maxfart över mållinjen, annars är risken överhängande att ett avstannande smyger sig på innan de hundra metrarna är avklarade.
Fram till några meter över mållinjen, det är så mina kollegor kommer jobba med era juniorer.
"It ain´t over until the fat lady sings", är ett klassiskt engelskt uttryck.
Det gäller här på Östra Skolan med.
Fyra skoldagar + en en avslutning.
När den är över - och vi har sagt hejdå, då är det sommarlov.
Fram tills dess håller vi vår årskurs 5-fana högt i vinden - även om den bara är en lätt sommarbris.
Ingen medmänniska i vårt land var dänryckt av detta virus.
I det stora landet i väster är tillvaron helt förryckt genom demonstrationer och kravaller orsakade av folkets ilska och trötthet över det aldrig avklingande polisvåldet mot färgade personer.
Jag höll på att med svart Falufärg måla räcket runt bastuflotten, då jag i mina tankar upptäckte att vi på samma dag genom starka känslor fick känna och höra om både hänryckt - dänryckt - förryckt.
Vi lever verkligen i andra tider.
När ni får dessa veckorader, är det fyra skoldagar och en avslutning kvar.
På friidrottsdagar springer skolbarnen 60m.
Vuxna sprinters ruschar iväg 100m, fast egentligen 110m.
När jag studerade idrottspedagogik, samtalade jag en gång med en sprinter i svensk landslagsklass.
Han berättade för mig, att han på träningar för loppet, tränade att hålla maxfart i 110m, alltså 100dm förbi mållinjen.
Såklart frågade jag.
Förklaringen var kristallklar.
Målet är att ha maxfart över mållinjen, annars är risken överhängande att ett avstannande smyger sig på innan de hundra metrarna är avklarade.
Fram till några meter över mållinjen, det är så mina kollegor kommer jobba med era juniorer.
"It ain´t over until the fat lady sings", är ett klassiskt engelskt uttryck.
Det gäller här på Östra Skolan med.
Fyra skoldagar + en en avslutning.
När den är över - och vi har sagt hejdå, då är det sommarlov.
Fram tills dess håller vi vår årskurs 5-fana högt i vinden - även om den bara är en lätt sommarbris.
Svenska
De sista fyra dagarna på det här läsåret kommer ämnet svenska att ägnas åt arbete i och om juniorernas personliga böcker om sig själva - "Boken om mig".
Eleverna kommer också att få låna två stycken böcker, vilka de ska - i hängmattan, på gräsmattan, under taket regniga dagar och när helst andan faller på - läsa under sommarlovet för att hålla läsförståelseförmågan puttrande inför starten på årskurs 6.
Givetvis kommer junior att alldeles i början av höstterminen erbjudas tillfälle att redovisa någon av sommarböckerna.
Läsårets sista "Veckans ord" blir följande ( notera att de här orden är till torsdag 4 juni):
chiffer
meddelande
avsnoppande
simborgarmärket
ekvation
hopptorn
simbassäng
symmetrisk
sorbetglass
flaggstångsknopp
Matematik
Det enda som gäller att jobba och göra klart för allt vad tygen håller.
Alla diagnoser och allt förprickat arbete ska bli gjort - helst igår.
Vi har fortfarande elever som "skjuter från höften" och chansar.
Det är ingen bra modell, om man vill vara säker på ett i alla fall godkänt resultat.
Träna, nöta och öva. Inte bara trycka på "Enter" och se hur det blir.
Repetition är kunskapens Moder....
Alla diagnoser och allt förprickat arbete ska bli gjort - helst igår.
Vi har fortfarande elever som "skjuter från höften" och chansar.
Det är ingen bra modell, om man vill vara säker på ett i alla fall godkänt resultat.
Träna, nöta och öva. Inte bara trycka på "Enter" och se hur det blir.
Repetition är kunskapens Moder....
.
Engelska
Sista veckan. Fyra dagar, sen avslutning. Naturligtvis tar vi ingen ny engelska då.
Däremot, ska jag spänna bågen något litet extra, och försöka mig på att få era ljuvlingar att faktiskt skriva ett litet stycke, en liten berättelse på engelska och sedan få läsa upp sin lilla kreation för kompisarna i klassen.
Måhända tycker några av er att jag inte är riktigt klok, som ger mig på en sådan sak när det bara är slutspurten kvar.
Till er kan jag bara säga att jag känner mig helt lugn, "man behöver inte vara tokig för att arbeta här men det underlättar".
Jag vill pröva och se, för att då ha något att bygga på när jag går i mina tankar och funderingar under den tid som för eleverna heter sommarlov.
Inga ord, fraser eller annat till nästa vecka.
Istället ska vi tillsammans ge oss på att försöka bygga något helt nytt av det vi har.
Blir riktigt spännande se hur försöket faller ut....
p.s. Lektionerna i So försvann när vi i onsdags var ute hela dagen i skogen. För att hinna göra klart
det som är påbörjat, flyttar vi engelskan idag fredag till måndag istället.
Sara tar So i 5B och jag tar samma moment i 5A. d.s.
Däremot, ska jag spänna bågen något litet extra, och försöka mig på att få era ljuvlingar att faktiskt skriva ett litet stycke, en liten berättelse på engelska och sedan få läsa upp sin lilla kreation för kompisarna i klassen.
Måhända tycker några av er att jag inte är riktigt klok, som ger mig på en sådan sak när det bara är slutspurten kvar.
Till er kan jag bara säga att jag känner mig helt lugn, "man behöver inte vara tokig för att arbeta här men det underlättar".
Jag vill pröva och se, för att då ha något att bygga på när jag går i mina tankar och funderingar under den tid som för eleverna heter sommarlov.
Inga ord, fraser eller annat till nästa vecka.
Istället ska vi tillsammans ge oss på att försöka bygga något helt nytt av det vi har.
Blir riktigt spännande se hur försöket faller ut....
p.s. Lektionerna i So försvann när vi i onsdags var ute hela dagen i skogen. För att hinna göra klart
det som är påbörjat, flyttar vi engelskan idag fredag till måndag istället.
Sara tar So i 5B och jag tar samma moment i 5A. d.s.
Bild
Vi avslutar pågående bilder.
Idrott
Eleverna har fått välja aktivitet. Vi har varit ute på idrotten. Nu har vi också genomfört rörlighetsträningens alla tre tillfällen för terminen. Alla har jobbat mycket bra! Till hösten blir det 5A som får sina tillfällen.
No/Biologi
Vi har avslutat vårt arbete om skogen och genomfört en skogsdag i skolskogen. Alla har varit mycket duktiga och genomförde de olika stationerna bra. Vi har fått kunskaper om hur en skogsplantering går till, vad gallring är för något. Vi har lärt oss hur man kan mäta höjden på träd och hur man kan räkna åldern på träd. Det var en häststation också och vi fick lära oss hur man drar och flyttar timmerstockar i skogen när det inte skogsmaskiner används. Alla har lärt sig att använda tändstål och alla har provat gjort en eld. Vi har också utvecklat våra kunskaper om allemansrätten. En bra dag i skogen!
Vi har avslutat arbetsområdet med ett läxförhör.
So/Geografi
Vi fortsätter det arbete vi påbörjat om Europa, och tränar samtidigt förmågan att läsa samt förstå det man läser.
Det här arbetet kommer, även om världsdelen Europa är den näst minsta av våra jordklotskontinenter, att fortsätta när höstterminen sätter igång.
Avslutande rader
Viktigt!
Alla härliga juniorer kommer nästa vecka att i sin hand få ett dokument som är totalt sprillans nytt.
Det vill på ett - även för eleverna - på ett mycket enkelt och på samma gång så tydligt som möjligt sätt informera om hur läget är, när det gäller skolans ämnen.
Rubriken på dokumentet är "Om det var betyg idag, ligger du till såhär..."
Mycket viktigt är alltså att detta dokument inte är betyg, utan en kortfattad lägesrapport för situationen just nu.
Vi har kontakter, utvecklingssamtal och det digitala Edwise som envist hänger kvar, men avsikten nu är att ett dokument ska finnas som på ett enkelt men tydligt sätt informerar om nuläget.
Dokumentet ska också ge möjligheter till samtal hemmavid under sommaren, om hur junior och ni därhemma vill fortsätta satsningen i skolan under sista året på mellanstadiet, alternativt på olika sätt korrigera sådant som behövs.
Det har i många år stört mig att elever så sent som slutet av december får ett sådant besked, som dessutom i sin betygsform är ovillkorligen skarpt.
Jag har berättat och förklarat för båda klasserna.
De spontana reaktionerna från barnen var att de ville få dokumentet nu på stört.
Rebecca som övergripande ansvarig i 5B och jag som dito ansvarig i 5A behöver några dagar på oss för att hinna med.
Det här dokumentet, har jag också tänkt, ska finnas som ett dokument för våra utvecklingssamtal samt att juniorerna - och ni - alltid ska kunna fråga om hur läget är, eftersom det är en synnerligen menad avsikt att ha denna handling som ett levande dokument.
Tack för ordet just nu!
Det är mycket som hänt i klasserna 5A och 5B under läsåret som gått. Mycket positivt.
Strax flämtar läsårets sista femdagarsblock förbi, och flera av våra juniorer lämnar oss för andra skolor i mer privat regi.
Vi kan inget annat än önska dem stort lycka till!
Ändå stör det mig en del; jag - och mina kollegor - hade så gärna velat fått fortsätta utveckla och förkovra dessa juniorer, precis som alla de andra.
Steget är stort att gå från "mellan till hög".
För flera blir steget större än de själva tänkt sig.
Just därför är den trygga kontinuiteten och den stadiga vuxenkontakten så viktig inför det allt mer självständiga livet de sex sista terminerna innan gymnasiet väntar runt hörnet.
Oavsett ämne, så är stor del av kunskapen att kunna sin historia, för att då bättre förstå nuet och väl kunna ta hand om möjligheterna i framtiden.
Vill man ha en förändring, måste man själv sätta den ena foten framför den andra.
Det spelar ingen roll om man blir flugen till Australien, helikoptrad till Mount Everest eller ubåtad till Marianergraven i Stilla Havet; fortfarande måste insikten och medvetenheten om att själv sätta ena foten framför den andra infinna sig, annars blir det ingen förändring eller utveckling.
Risken blir då mer av inveckling, och i sin förlängning avveckling.
Livet är inte de resultat vi får, utan mer de val vi gör.
Ett av de livsavgörande valen som ständigt följer oss, från vaggan till graven, är att göra det som är rätt, inte det som är enkelt.
Den utmaningen måste och ska vi vuxna alltid och allestädes stadigt träna och trimma våra blivande vuxna i - oavsett ämne.
Sedan kan, efter mycken träning, det rätta bli enkelt.
Fråga bebisen som idag både äldre och större går utan att blinka.
Många bulor och plötsliga närkontakter av golv och möbelben blev det.
Men idag går hen.
Glädjen, styrkan och energin i att själv klara av att göra, själv ha kontroll, själv ha förmågan att fatta besluten som är rätt, de går aldrig att ta miste på.
En sann anekdot är ynglingen som för första gången gick själv för att handla.
Det hände sig i början på trettiotalet i staden Nyköping.
Efter slit och arbete, hade vår yngling välförtjänt fått sin lön och hade ett, om än litet, sparat kapital.
Stolt stegade han in i den anrika fruktaffären "Toblers".
Hans ekonomiska mål tarvade ett firande.
Butiken finns kvar där än idag, men kvarteret från då är rivet och ersatt med nyare byggkonstruktion.
Målmedvetet gick vår yngling fram till ståndet med frukt och grönsaker.
Med tonårig klang av självsäkerhet i rösten sa vår yngling:
" - Kan jag be att få för en krona blandad frukt? Men inte så många meloner!"
Det här blir sista bloggen för det här läsåret.
Nästa vecka är min tanke och plan att skriva ett slags "Sommarlovsbrev" till er alla.
Men redan nu vill jag tacka för allt er stöd och engagemang under läsåret som gått.
Tack också för att ni så väl läst och tagit del av den blogg som vår årskurs nu har.
Mina kollegor och jag önskar er alla en välförtjänt första junihelg!
Våra blommor och blad behöver regn.
Det finns en rikedom i den vätan, inget tvivel om det!
Låt oss önska att helgen som nu kommer har med sig något till alla.
Funderar ni sedan på att inför sommarlovet köpa fotbollsskor till junior, får ni inte glömma att det viktigaste är att fotbollsskorna passar bra...
Vid tangentbordet
/Stefan
Det här arbetet kommer, även om världsdelen Europa är den näst minsta av våra jordklotskontinenter, att fortsätta när höstterminen sätter igång.
Avslutande rader
Viktigt!
Alla härliga juniorer kommer nästa vecka att i sin hand få ett dokument som är totalt sprillans nytt.
Det vill på ett - även för eleverna - på ett mycket enkelt och på samma gång så tydligt som möjligt sätt informera om hur läget är, när det gäller skolans ämnen.
Rubriken på dokumentet är "Om det var betyg idag, ligger du till såhär..."
Mycket viktigt är alltså att detta dokument inte är betyg, utan en kortfattad lägesrapport för situationen just nu.
Vi har kontakter, utvecklingssamtal och det digitala Edwise som envist hänger kvar, men avsikten nu är att ett dokument ska finnas som på ett enkelt men tydligt sätt informerar om nuläget.
Dokumentet ska också ge möjligheter till samtal hemmavid under sommaren, om hur junior och ni därhemma vill fortsätta satsningen i skolan under sista året på mellanstadiet, alternativt på olika sätt korrigera sådant som behövs.
Det har i många år stört mig att elever så sent som slutet av december får ett sådant besked, som dessutom i sin betygsform är ovillkorligen skarpt.
Jag har berättat och förklarat för båda klasserna.
De spontana reaktionerna från barnen var att de ville få dokumentet nu på stört.
Rebecca som övergripande ansvarig i 5B och jag som dito ansvarig i 5A behöver några dagar på oss för att hinna med.
Det här dokumentet, har jag också tänkt, ska finnas som ett dokument för våra utvecklingssamtal samt att juniorerna - och ni - alltid ska kunna fråga om hur läget är, eftersom det är en synnerligen menad avsikt att ha denna handling som ett levande dokument.
Tack för ordet just nu!
Det är mycket som hänt i klasserna 5A och 5B under läsåret som gått. Mycket positivt.
Strax flämtar läsårets sista femdagarsblock förbi, och flera av våra juniorer lämnar oss för andra skolor i mer privat regi.
Vi kan inget annat än önska dem stort lycka till!
Ändå stör det mig en del; jag - och mina kollegor - hade så gärna velat fått fortsätta utveckla och förkovra dessa juniorer, precis som alla de andra.
Steget är stort att gå från "mellan till hög".
För flera blir steget större än de själva tänkt sig.
Just därför är den trygga kontinuiteten och den stadiga vuxenkontakten så viktig inför det allt mer självständiga livet de sex sista terminerna innan gymnasiet väntar runt hörnet.
Oavsett ämne, så är stor del av kunskapen att kunna sin historia, för att då bättre förstå nuet och väl kunna ta hand om möjligheterna i framtiden.
Vill man ha en förändring, måste man själv sätta den ena foten framför den andra.
Det spelar ingen roll om man blir flugen till Australien, helikoptrad till Mount Everest eller ubåtad till Marianergraven i Stilla Havet; fortfarande måste insikten och medvetenheten om att själv sätta ena foten framför den andra infinna sig, annars blir det ingen förändring eller utveckling.
Risken blir då mer av inveckling, och i sin förlängning avveckling.
Livet är inte de resultat vi får, utan mer de val vi gör.
Ett av de livsavgörande valen som ständigt följer oss, från vaggan till graven, är att göra det som är rätt, inte det som är enkelt.
Den utmaningen måste och ska vi vuxna alltid och allestädes stadigt träna och trimma våra blivande vuxna i - oavsett ämne.
Sedan kan, efter mycken träning, det rätta bli enkelt.
Fråga bebisen som idag både äldre och större går utan att blinka.
Många bulor och plötsliga närkontakter av golv och möbelben blev det.
Men idag går hen.
Glädjen, styrkan och energin i att själv klara av att göra, själv ha kontroll, själv ha förmågan att fatta besluten som är rätt, de går aldrig att ta miste på.
En sann anekdot är ynglingen som för första gången gick själv för att handla.
Det hände sig i början på trettiotalet i staden Nyköping.
Efter slit och arbete, hade vår yngling välförtjänt fått sin lön och hade ett, om än litet, sparat kapital.
Stolt stegade han in i den anrika fruktaffären "Toblers".
Hans ekonomiska mål tarvade ett firande.
Butiken finns kvar där än idag, men kvarteret från då är rivet och ersatt med nyare byggkonstruktion.
Målmedvetet gick vår yngling fram till ståndet med frukt och grönsaker.
Med tonårig klang av självsäkerhet i rösten sa vår yngling:
" - Kan jag be att få för en krona blandad frukt? Men inte så många meloner!"
Det här blir sista bloggen för det här läsåret.
Nästa vecka är min tanke och plan att skriva ett slags "Sommarlovsbrev" till er alla.
Men redan nu vill jag tacka för allt er stöd och engagemang under läsåret som gått.
Tack också för att ni så väl läst och tagit del av den blogg som vår årskurs nu har.
Mina kollegor och jag önskar er alla en välförtjänt första junihelg!
Våra blommor och blad behöver regn.
Det finns en rikedom i den vätan, inget tvivel om det!
Låt oss önska att helgen som nu kommer har med sig något till alla.
Funderar ni sedan på att inför sommarlovet köpa fotbollsskor till junior, får ni inte glömma att det viktigaste är att fotbollsskorna passar bra...
Vid tangentbordet
/Stefan
